Arkiv för juli, 2011

Norge är i chock efter terroristdåden. Norska arbetarrörelsen har blivit angripen skoningslöst med i dagsläget uppemot 100 dödsoffer.Hela landet är skakat och i medierna riktas ögonen mer och mer mot individer och ”kändisar” bland dödsoffren än själva dådet i sig och dess politiska bakgrund (Tja, före de fattade att det var en vit man som gjort det hela d.v.s.). Aftonbladet har redan börjat med sin sliskiga journalistik och varvar bilder på lessna prinsessor och tröstande politiker – den vanliga människan försvinner. De som dödades.
Chefredaktörerna rullar tummarna, nu har de material för månader framöver.

Och beroende på vars ägarna och den politiska inriktningen på tidningen ligger så analyserar ledarskribenter friskt över anledningarna till dåden. ”En ensam galning” och andra individbaserade analyser levereras (”Han måste vara sjuk!”) från högern i DN och SvD, gärna med försök att sammankoppla kanske det allvarligaste politiska terroristdådet i skandinavisk historia med allt från krossade skyltfönster till islamistiska evirrpannor i ett försök att presentera en kålsuparteori. Resultatet blir lika löjligt som alltid. Politik är politik och då ska man också diskutera politik, och inte blanda äpplen och päron.

Att Anders BB skulle vara på något sätt ”psykiskt sjuk” och därför inte förstått vad han gjort är ett absurt påstående när man läser det manifest han skrivit, den nogranna planering han gjort och hur han också räknat ut att komma ut med sina åsikter i och med massakern på de unga socialdemokraterna. Hela media, i sin jakt på profit och lösnummer, har mer eller mindre presenterat hela hans politiska program för omvärlden. Hans plan fungerande perfekt. In i minsta detalj. Sådant är inte psykiskt sjuka kapabla till, men personer som anser sig vara ”politiska soldater”är fullt kapabla till en sådana strategi. Nu väntar Anders på grande finale – rättegången. Det är där han kommer försöker driva fler med hans åsikter att ta till liknande metoder.

Från ”vänstern”, främst genom Aftonbladet, tränger en djupare analys fram – åtminstone pekar kulturskribenter och ledaren mot den faktiskt idésfären som Anders-BB kom och närde sig ifrån, och försöker, men misslyckas att presentera de samtidsaktuella parametrarna till dåden och trots försök att sätta honom i ett ”fack” så blir det hopplöst fel.

Låt mig förklara.
Först måste vi vara klara med en sak här: Anders Behring Breivik är ingen nazist. Han har inga kopplingar till de nazistsekter som under 1990 och 2000-talet rånat banker, dödat poliser, slagit ihjäl invandrare, homosexuella eller bombat och mördat fackliga aktivister. Det är enkelt att tro att han tillhör samma fåra, och därför är det också enkelt att kasta epitet som kopplar honom till dessa sekter i pannan på honom och på så sätt sammankoppla honom med den terroristiska nynazistiska rörelsen. Tillräckligt många ser likheterna i ett hat mot vänstern, mångkulturen och den borgerliga demokratin för att man ska dra den slutsatsen. Men här måste vi dra en klar linje. Det här är två skilda saker, båda är höger, båda hatar arbetarrörelsen, men det är två helt olika rörelser och motiv. Och med två helt olika förutsättningar.

Som sagt, Anders är inget nazist, han är en liberal. Han är en del av den nya högerextrema rörelsen, som slängt ut judehatet till förmån för ett hat mot muslimer. Som är positivt inställda till homosexualitet, Israel, ”demokrati” (Såsom vi fått det presenterat för oss före diverse ockupationskrig och bombanfall) och  som tolkar sin politik som snarast religiös än ideologisk. Framförallt ser Anders och hans gelikar runtomkring i Europa snarare till de mängder av parlamentariska, demokratiska, partier som sitter i nästan varje EU land för inspiration istället för Hitler eller SS.

Rörelsen, dessa idéer som driver alla dessa partier kallas ”De nykonservativa” eller neo-cons och står inte bara för den ”legitima” konservativa högern (d..v.s. dagens liberaler), utan även för huvuddelen av den  högerextrema rörelsen idag, manifesterat även i USA i bland annat i den superliberala (ekonomiskt då..) ”tea party” rörelsen, utan även för majoriteten av de högerextrema terroristbrotten på 2000-talet. Kopplingar här är tydliga, även om det inte talas högt om just kopplingarna, liberal-, konservativ- och extremhöger.

Och de har stort stöd. De ”värsta” partierna står ofta över 20% i de flesta länder där de finns representerade. En stor del till varför detta är möjligt är för att samtliga dessa, som Sverigedemokraterna, har sedan länge tagit kraftigt avstånd från Nazismen.

De har lyckats presentera ett nytt ansikte av extremhögern helt enkelt – och ihar i sin jakt på detta bland annat tagit ställning för Israel, blivit något mer liberala och ser sig själva som sanna, nedtystade, demokrater (se bloggen Politiskt Inkorrekt för praktexempel på nykonservatismens politiska ådra). Vad som är intressant här är dock, är att dessa partier när de bytt skepnad från den tidigare nazistuniformer mer eller mindre fyllt sina partier med gammalt högerfolk. Moderater och kristdemokrater är t.e.x. huvudfåran bland SD-röstare. Och överallt i Europa ser det likadant ut. Det här är Högern, inte Nazisterna som visar sitt ansikte och tagit rollen som samhällsomstörtare . Det är dom som bär själva idéerna bakom Anders manifest och den politiska miljön dåden kommer ifrån.

Så arvet som rinner i Anders Behring Breivik’s politiska gärningar har aldrig ej heller varit en del av den traditionella extremhögern (såsom vi får den presenterat för oss med gapande skinnskallar). Det politiska arvet som gjorde Anders Behring Breivik till mördare kommer från den ”vanliga” högern eller om man så vill ”den gamla” högern och till viss del även från ”nya” högern då han har betydligt mer gemensamma ståndpunkter med t.e.x. Fredrik Federley än Rudolf Hess (Jag tänker inte ge cred till någon nuvarande naziledare, glöm det).

Det är där denna nya, nutida, falang av högerextremister har tagit sin inspiration ifrån. Från konservativa, kristdemokratiska, och liberala partier, inte sällan med fokus på tiden på 70- och 80-talet – inte från de få sekter som hyllat Hitler efter ww2.

Läser man Anders-BB’s manifest så framkommer det tydligt. Anders-BB, ansvarig för kanske mer än 100 människors död, har betydligt mer politiskt idégods gemensamt med Moderaterna, KD och absolut Sverigedemokraterna (Som mer eller mindre efterapar gamla Moderaterna) än med de nazistgrupperingar som finns i Sverige. Anders BB mördade människor för ett mer liberalt ekonomiskt system, för kapitalismen. För den rådande ordningen om man så vill.

Och här ligger det en risk när Aftonbladet och annan ”vänstermedia” utmålar nordens största terrorist som ”högerextremist” och ”nationalist” och sammankopplar honom med små obetydliga sekter i politikens absoluta utkant. Man riskerar helt enkelt att vägra erkänna det politiska idégodset som en faktiskt del av höger politiken (i spektrat liberaler, konservativa, extrema), alltså vanlig jävla högerpolitik. Mrn istället ska Anders Behring Breivik bli en nazist i mrfis – en sån där nazist – istället för att dra fram och piskas i ljuset för vad han faktiskt är, en liberal högerman med konservativa värderingar. En som själv medger att han vacklar mellan norges moderater (Hoyre) och Sverigedemokrater (FrP).

Han är därför precis en som de som styr Sverige idag och som med sin hårda politik mot sociala skyddsnät, låginkomsttagare, invandrare och välfärden kommer i sin tur inte bara skapa fler sådanana här tragedier, fler terrorister, utan även försätta samhället i sig på en bana mot total polarisering och konflikt som inte går att vända tillbaka. Och då, då kommer Anders Behring Breivik att le.Då kommer hans marknadsliberala samhälle fyllt av etniska konflikter och samhällsförfall vara en realitet. I takt med nyliberalismens framfart kommer Anders Behring Breivik’s manifest besannas, om inte vi i Arbetarrörelsen, vi som faktiskt attackerats och mördats kallblodigt. tar oss i kragen och börjar se sambanden mellan högerpolitik, extremhöger och dess politiska terrorism som blir starkare och starkare – oavsett nu om det är en blond extremhöger eller islamistisk extremhöger som skjuter på oss så måste vi ta oss en funderare på hur vi ska kunna tacka en politisk situation som rinner oss ur händerna. Och tiden är knapp.

Stellan Elebro.

Annonser

Den stora politikerveckan har dragit igång och Aneröd Kultur var på plats i år igen.

Denna gång var klimatet inte lika hektiskt då politiska partier och organisationer inte behövde övertyga folk i panik och desperation om att rösta i det kommande riksdagsvalet. I år var det mer avslappnat och mindre människor. En annan skillnad från förra året, vilket nog de flesta vet, var att Sverigedemokraterna för första gången hade tilldelats en egen dag och man kunde därför känna en viss frustration hos många. Frustrationen kan självklart förstås men om man kollar på hur många som egentligen valde att stanna till Jimmy Åkessons tal så är det nog mer Åkesson själv som borde känna sig frustrerad.

Sverigedemokraternas dag

Om man skippar nyheter som att Carl Bildt rockat loss i dj-båset under kvällsfestligheterna så fanns det även i år mycket intressanta händelser att närvara på. Heta debatter, tal och torgmöten fanns det gott om.Debatt om Fas 3 vid LO:s lokaler

Visst kunde man sakna de humoristiska stunderna som gavs under både Nationaldemokraternas och Sverigedemokraternas flitiga torgmöten och flygbladsutdelningar under förra året. Men under de sista dagarna av Almdedalsveckan visade sig trollen åter igen.SDU:are

Istället lämnades humorn åt Feministiskt Initiativ som man kunde välja att lyssna på en timma om dagen om så önskades.Gudrun Schyman under Feministiskt Initiativs torgmöte

Folk som lyssnar på Gudrun Schyman

Vi kunde tyvärr inte närvara under hela Almedalsveckan och missade garanterat mycket intressanta händelser, tal osv.

Förutom den fina naturen, havet, sällskapet och den goda glassen i Visby så har det varit mycket trevligt och intressant. Jag hade dock klarat mig bra utan politikernas PK-anda, lögner och försiktighet.

Nu kommer fler bilder från Almedalsveckan.

 Fina byggnader som det finns gott om i Visby

Vårat boende under veckan

Centerpartiet drar sina sista suckar innan de åker ur riksdagen

SUF:s klistermärken dekorerade staden

Sverigedemokraternas Kvinnoförbund sprider kvinnofientlig politik

Skön musik  

Muffare ute och sneseglar

Miljöpartist?

Kristna abortmotståndare har kommit till Almedalen för att sprida skrämselpropaganda

Göran Hägglund talar i sin ensamhet

Kristdemokraternas sista väljare

Håkan Juholt blir utfrågad av Expressen

Gudrun pratade konstant

Bitter Sverigedemokrat

Sverigedemokraterna delar flygblad

På återseende nästa år! Nadine och Martin från AK Crew

Nytt namn. Ny blogg.

Publicerat: juli 14, 2011 i Allmänt

Nu kommer fler än Renzo att skriva på bloggen. Därför byter den namn till Aneröd Kultur Blogg.

Må gott kamrater och vänner